fusktillprov

Cytomplasman i en organell:

Bilda ATP (Biologisk Energi)

Tillverkas proteiner

Translationen av mRNA sker där (Translation=DNA skrivs om till RNA)

mR NA läses av

I Cellkärnan

Sker transkriptionen av DNA (Transkription= mRNA översätts till protein)

Bildas mRNA

Vid Celldelning

Är kromosomerna löst packade

I Interfas

Är kromosomerna löst packade

Replikeras DNA (Replikation=Kopiering av DNA spiralen)

DNA

P=fosfat om binder till deoxribios= S=sockermolekyl

--- = Trappstegen består av 2 kvävebaser, det krävs 4 olika kvävebaser för att bygga upp den genetiska koden: A (adenin), T (tymin), G (guanin) och C (cytosin

RNA

Kvävebasen uracil används i RNA istället för tymin.

Proteiner

En stor grupp proteiner är enzymer, vilket betyder att de katalyserar kemiska reaktioner

Definitionen på en katalysator är att den sätter igång en reaktion utan att själv delta.

Gener utrycks i Proteiner

Originalritningen – DNA – finns tryggt förvarad i cellkärnan, Cellens arbetskopia utgörs av mRNA och man kallar kopieringsprocessen för transkription.

Efter att mRNA har snyggats till, vissa bitar RNA klipps nämligen bort.

Introner tas bort och de återstår bara exoner. mRNA transporteras till Ribosomerna där det sker en translation ( mRNA översätts till protein.)

Proteinerna deltar i olika processer i kroppen, t ex:
• mekanisk stadga och elasticitet. Vissa proteiner kan bilda långa trådar som ger hår, hud och senor dess styrka och
   elasticitet.
• enzymfunktioner. De flesta av de kemiska reaktioner som sker i cellen möjliggörs av enzymer som fungerar som    katalysatorer.
• transport av ämnen i kroppen. Här är det syre– och koldioxidbärande hemoglobinet ett utmärkt exempel.
• försvar. Antikroppar är proteiner som produceras av de vita blodkropparna och som identifierar främmande ämnen i
   kroppen.
• muskler. Muskelcellerna byggs upp av protein som kan dras samman.

Transkription

1.Transkriptionen inleds med att de två DNA-kedjorna separerar genom att vätebindningarna mellan kvävebaserna bryts. Detta utförs av – precis – enzymer.

2. De blottade baserna i DNA-molekylen på den ena strängen kan nu binda till fria ribonukleotid–trifosfat-molekyler. I filmen visar jag endast hur baserna parar in, men i verkligheten har vi också förstås en mRNA-ryggrad som består av socker och fosfor. Varje nukleotid som binds in är ett komplement till de DNA-baser som succesivt blottas. A parar alltid med U och C parar alltid med G. Ja, just det, U istället för T. U står för Uracil.
RNA-molekylen sätts samman av ett enzym som kallas RNA-polymeras. Enzymet är endast aktivt när det är bundet till DNA så det är ingen risk att fria nukleotider sätts ihop slumpmässigt. Notera att mRNA bara består av en sträng jämfört med DNAs två och att det bara är den ena av DNA-strängarna som bildar mall. Enzymet RNA-polymeras binder nämligen först till en s.k. promotorregion som bara finns på den ena DNA-strängen och därefter börjar kopieringen.

3. När enzymet når en specifik stoppsignal släpper det och mRNA snyggas till. Intronerna avlägsnas och kvar blir exonerna som bildar den färdiga RNA-molekylen. Molekylerna minskar – i och med att intronerna avlägsnas – med mellan 75–90 % i storlek.

4. Därefter återstår transporten ut till ribosomen genom någon av kärnmembranets porer.

mRNA translateras till Protein.

1.      Translationen inleds alltid med att tRNA med en lite modifierad variant av aminosyran Metionin (fMet) binds till mRNA vid ribosomens P–plats. Ribosomens andra del sätts på plats

2.      Därefter sätts nästa tRNA med rätt antikodon på plats i position A och ett enzym ser till att de båda aminosyrorna binds samman med en peptidbindning. Därefter lossnar Metionins tRNAmolekyl från P–platsen, och hämtar ny metionin.

3.      Hela ekipaget flyttas nu tre baser framåt så att vi får ett nytt fritt kodon på A–platsen, redo att ta emot en ny tRNA med rätt aminosyra.

4.      Proceduren upprepas tills dess att en stoppkod dyker upp på A–platsen. Då binds inte något nytt tRNA utan hela aminosyrasekvensen kastar loss och proteinet är färdigt – nästan. Proteinet veckas därefter och får sin form beroende på vilka aminosyror som ingår och i vilken ordning de kommer. Olika proteiner får alltså olika egenskaper som gör att de kan utföra just sina specifika uppgifter i cellen, som t ex amylas.

Mitos- Vanlig celldelning

Mitos

För att cellens DNA ska kunna kopieras måste först DNA–molekylens båda strängar öppnas upp och successivt skiljas åt så att baserna blottas, precis så som skedde vid translationen.

processen sköts om av enzymer dvs. proteiner som framställts med gener som mall.

Man säger nu att kromosomen består av två kromatider. Själva fördelningen av kromomsomerna och celldelningen sker under mitosen, en process som tar ca en timme att fullborda i en.

Interfas Kromosomerna är löst packade. Det finns 2 centromer utanför cellkärnan. Det bildas proteintrådar.

Profas Kromosomerna packas allt tätare och kan nu observeras i mikroskåp. Centromererna flyttas mot varsin sida av kärnan. Kärnmembranet börjar upplösas och proteintrådarena tränger sig in i kärnan och samverkar med kromosomerna.

Metafas  Kärnmembranet är helt upplöst. Centromererna befinner sig på varsin pool. Kromosomerna samlas i kärnans ekvatorialplan. Proteintrådarna har ordnat kromosernas centromerer i linje med varandra, en så kallad metafasplatta. Systerkromatiderna är vända mot var sin cellpol.

Anafas Centromererna på de båda systerkromatiderna lossnar från varandra. Med hjälp av kärnspolen transporteras systerkromatiderna mot varsin cellpol. Varje kromatid är nu en självständig kromosom. Cellpolerna skjuts ifrån varandra.

Telofas  Nytt kärnmembran bildas runt dotterkärnorna och kromosomerna blir allt löst packade. Cytoplasman snörs av till två nya celler, som har identisk genuppsättning med varandra och modercellen.

Meios- Reduktionsdelning

Meios 2

Profas 2 Kärnmembranet är upplöst. Proteintrådar från centromererna fäster vid centromerna och kromosomerna förflyttas mot ekvatorialplanet.

Metafas 2 Kromosomerna befinner sig i ekvatorialplanet. En fullständig kärnspole har bildats. Systerkromatidernas centromerer är vända mot var sin cellpol.

Anafas 2 Systerkromatiderna skiljs åt och transporteras av kärnspolen mot varsin pol.

Telofas 2 Nya cellkärnor utvecklas, celldelningen avslutas. Av en diploid modercell bildas det 4 haploida dotterceller.

Exempel på proteiner som cellerna tillverkar.

Hemoglobin - ett protein som transporterar syre i din kropp.

Melanin – ett protein som ger din hus dess särskilda färg och skyddar den mot ultravioletta strålar.

Mucin – ett protein som fångar bakterier i näsan.

Antikroppar – ett protein som tar hand om inkräktande virus och bakterier.

Enzymer – Bryter ner maten du äter till ämnen som ger dig energi

Kreatin – Hår är ett protein som heter Kreatin

Emaljen – En blandning av ett protein som heter  Kalciumkrisataller och Collagen

Actin & Myosin – Protein som hjälper dina muskler att tänja och dra ihop sig.

Genreglering (Eukaryotaceller)

1.      Packning av DNA-tråden

2.      Hormoner, styr vilka proteiner som bildas i kroppen; östrogen, testrostreon

3.      Exoner, Klipper och sätter ihop MRNA

4.      Hastigheten som MRNA tranleras till protein

5.      Protein bryts ner olika fort, Märkning av protein sker när den gjort sitt för att fortare brytas ner.

Bakterierna Gereglering (Positiv genreglering)

Kolibaterien har laktos som föda.

Kolibakterien bildar enzymer som nyttjar laktos som föda.

Enzymerna bildas bara när det finns laktos i tarmarna.